[tretton] - nu har ett ljus slocknat

We are running out of time.

När jag kom hem idag tänkte jag glatt att jag skulle skriva om vilken bra dag jag hade haft, men motivationen dämpades lite när jag fick höra en nyhet. Igår blev en flicka och hennes pojkvän överkörda av ett tåg. Jag kände inte någon av dem, men någon gång för vad som känns som väldigt länge sedan, även om det är inom loppet av ett år, så växlade jag då och då några ord med flickan, och hon verkade vara en riktigt trevlig och glad person. Jag blir alltid berörd när ett liv släcks, men det känns lite extra när man faktiskt vet vem det rör sig om.

Det känns otroligt tråkigt. Jag skulle tända ett ljus, men jag hittade inget här hemma, så jag sitter istället och skänker en tanke till de två som omkom, deras familjer och nära vänner. Och innan någon kommer och tänker "men det hjälper väll inte att ge dom en tanke, bla bla", så säger jag att jo, det hjälper, för det känns bra för mig att bry sig, även om det kanske aldrig kommer nå fram.

Jag ger dem mina tankar för den närmsta stunden. Jag kommer inte glömma bort det som hänt, men snart kommer jag fortsätta dagen som vanligt. Låter det egoistiskt? Ja, kanske, men detta får mig att inse, att det bästa man kan göra är att leva fullt ut, göra det bästa av sitt liv och försöka gå vidare. "Do not pity the dead. Pity the living, and above all, those who live without love."

Jag har nu en sak kvar att säga, och det är "Rest in Peace <3".