Du tar så lite plats. Jag tar allt.
Jag har höstkänslor, och det är underbart. Hösten är underbar. Det måste vara den bästa tiden på året. Varför? Den där känslan man får. (Har du den där känslan?) Koppar med varm choklad, färgglada löv som ligger klistrade mot marken, paraplyer och spegelbild i vattenpölar. Sitta på ett mysig café, höra regnet smattra mot fönstren, varma mössor och lila, rött, gult och grönt. Kaffe i mängder, brasor, långa springturer i hällande regn, kvällspromenader med Kent i öronen, fina citat och inspiration. Harry Potter-kvällar, böcker, nya säsonger av favoritprogram på TV, att ha vardagsrutiner men ändå känna att man kommer någonstans i livet. Vackra bilder, nya ansikten, minnen från en härlig sommar. Hjärtan som faller i sär eller kanske hittar varandra.
Skolan börjar om två veckor, och helt ärligt, ser jag fram emot det. Hade jag varit tvungen att gå ännu ett år på Klockarskolan hade det varit annorlunda, men nu är den tiden slut, och jag får äntligen leva ut och lära mig det jag vill lära mig, göra det jag vill göra och vara den jag är. För i högstadiet i den här staden vet man inte riktigt vem man är. Eller är jag den enda? Men innan den nya epoken av mitt liv sätter fart så ska jag åka söderut och träffa vänner, fira 7 månader med min pojkvän, lära mig nya ord på latin och se alla Harry Potter-filmer med norskt tal. Varje del i livet får sin tid.
Och jag måste nämna England i detta inlägg. Jag tänker på England, och hoppas att all skit i världen tar slut snart, även om jag förmodligen hoppas förgäves. Det finns ingen att be till då jag inte är troende, men om högre krafter finns, snälla gör något åt detta. Dumledore wouldn't let this happen, you know that.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar